Minimalist ja visst

Läste i höstas en artikel om en kille som skulle testa minimalism. Han bestämde sig för att göra sig av med 100 saker, för att få ett mer avskalat hem. Han gjorde sig av med 100 saker och märkte ingen skillnad. Först efter att ha gjort sig av med 500 saker började han känna att han hade mindre saker. Galet vad mycket saker vi har. 

Jag tror starkt på detta. Jag får nämligen panik av för mycket saker och så gillar jag inte att handla "onödiga" saker. Är allt lite små snål. Tror att jag ska ta och dra i gång något minimalist-projekt här hemma. Frågan är bara hur jag ska få med mig man och barn på tåget. Kan bli svårt. Så jag får väll ta och göra mig av med mina egna saker. Eller kanske några av de fyra barnvagnar vi äger... 

För inspiration har jag läst denna blogg - minimalisterna. De har lite roliga saker för sig. Och så följer de upp hur de går. Verkar smart. Ska bara ladda lite och sen ska jag nog ta och prova;-)  

Värt att tänka på

Att lära sig av äldre personer med en massa livserfarenhet är klokt, men nog så svårt. Jag tycker att det ibland kan låta som att det sprutar floskler ur dem och att det därför kan vara svårt att ta till sig. Men för ett par år sedan läste jag en artikeln som handlade om de fem saker vi ångrar mest när vi ligger på vår dödsbädd. De saker vi ångrar är: 

1. Att vi inte uppfyller våra egna drömmar, utan lever efter andra förväntningar. Många har inte ens drömmar. Det är inte bra. OM du är en sådan person, se till att skaffa i alla fall en dröm. Det är så mäktigt när de uppfylls. 
2. Att vi har jobbat för mycket och hängt för lite med nära och kära.
3. Att vi inte umgås mer med våra vänner
4. Att vi inte säger vad vi tycker. 
5. Att vi inte har roligare. Det går att välja om du har kul eller inte... 

Beslut som vi tagit som verkade så rätt och smarta, men som ett par eller många decennier känns helt fel. Jag har försökt leva efter det. Det är inte lätt, men de beslut jag tar nu känns faktiskt lite roligare och framför allt lite mindre duktiga och behagande av andra.  

Läste idag en annan artikel, 37 things you will regret when you are old, på liknande tema - den var lite mer konkret och många tänkvärda saker. Att sluta vara rädd, att våga mer kändes mest mitt i prick för mig. 

Lycka

Vilken dag - har haft två helt underbara upplevelser.

Äntligen snö gjorde hela familjen underbart glad. Suget efter pulkabacken var stort och vi, jag, maken och våra tre killar, drog därför till närliggande park, innehållandes ett stycke rejält brant backe med några större träd utplacerade i för att spetsa till upplevelsen. Väl där visade de tre mindre sakerna starkt prov på Kamikaze-manér och togs sig ned för backen på olika livsfarliga sätt. De skrattade så de grät och det var svårt att inte hänga på. En alldeles underbar upplevelse som jag kommer leva på länge.

Dagen avslutades på en mycket god väns 40 årskalas. Som var en toppen tillställning. Det var som i Lund, full fart framåt. Massa shots, drinkar och dans. Kärlek! Vilket kalas. Somnade med ett stort leende på läpparna, tänkandes jag måste vara världens mest lyckliga person, omgiven av underbar familj och härliga vänner!!!

Måste sluta...

Jag har sagt det förut och jag antar att jag får säga det igen... Jag ska inte äta fikabröd. Jag ska inte äta fikabröd. Jag ska inte äta fikabröd. Varför? Jo, Jag blir äcklad, arg på mig själv, får ont i magen och så blir jag rundare om magen, om jag fortsätter att trycka i mig detta vita sjukt goda gift i denna mängd.

Tror starkt på att om jag slutar kommer livet kännas bättre - jag kommer däremot inte att välja bort chokladen. Inte än i alla fall!!

Att få hjälpa andra

Fick ett underbart tillfälle idag att vara bollplank till en vän som är alldeles för stressad. Hon blir stressad över saker som hon inte vill bli stressad för och det påverkar henne alldeles för mycket. Över en ruggigt god omelett till lunch idag kom vi in på ämnet och jag kände att jag med hjälp av det jag lärt mig i "The happiness project" boken kunde ge henne ett par bra tips!

Jag tipsade henne om att försöka minimera stress genom att varje dag följa hur det går, för att på så sätt se vilka situationer som stressar henne. Sen är det också viktigt att hitta något som bryter stressen. För vissa kan meditation passa för andra en promenad för den tredje något annat. I "The happiness project" arbetar Gretchen med att följa sin löften i en tabell "Löftestabell" på daglig basis. Jag tror att om vi ska få till förändringar är det viktigt att:

1. Göra förändringen så konkret att du enkelt kan följa upp den. 
2. Förstå varför du vill genomföra den här förändringen 
3. Följa upp förändringen dagligen och det är här Löftestabellen är fantastisk 
4. Hålla det nya i minst 3 veckor, för det är det som krävs för att skapa en ny vana  

Hon blev glad för mina förslag och kände att hon fick lite verktyg att hantera sin stress på. Jag kände mig så klart riktigt nöjd, glad och allt lite lycklig över att kunna bistå med lite verktyg. Att stötta vänner är underbart och jag mår så bra av att se andra växa och komma till insikt.

Grunden

Tre saker har jag så här initialt kommit fram till att jag behöver göra för att lägga min Grund, dvs tre saker jag behöver göra för att älska mig själv lite mer. Så detta ska jag nu göra för att lägga grunden för ett lyckligare liv: 

• Gå och lägga mig tidigt, typ senast 21.00 (blir inte idag...) en dag per vecka. Tror att sova och sömn är viktigt. Har ALDRIG tidigare sett det så, utan mest tyckt att det är något som inte är så viktigt. SÅ mycket annat är SÅ mycket viktigare. Men nu ska här sovas!! 
• Träna tre gånger i veckan. Detta är jag i perioder bra på. Under dessa perioder, har jag mer energi och är gladare. Detta ska jag nu ALLTID bli bra på.  
• Äta schysst mat - mitt nya nu är att inte äta mat som är inflammatorisk, verkar inte alls vara bra. Har under de senaste 24 timmarna läst att inflammatorisk mat leder till hjärtproblem och depression. Så nu är fokus på fisk, olivolja, broccoli och bär, som dämpar inflammation. Och lite mindre fokus på godis, fikabröd och pasta, som göder inflammation. 

En början som sagt! Det är dessvärre nog mer som ska till innan det blir riktigt bra och lyckligt. Men om jag gör detta så kommer jag i alla fall att respektera mig själv och det är en bra början!!!      

 

Och nu då...

Hon har ju så sjukt rätt Mia Skäringer - men hur ska jag göra nu då? Är det fel att satsa på att bli lyckligare? Det känns ju på sätt och vis så, men innerst inne så tror jag ändå på det. Vill tro det! Kan det vara så att jag blir lycklig om jag är mig själv och framför allt inser att jag duger och är perfekt just när jag är mig själv?